Teknisk information

HF-don
Varför HF-don?
Personer på arbetsplatser där armaturer med HF-don används mår bevisat bättre, känner sig mindre trötta och presterar mer. Även om inte alla medvetet uppfattar flimret från lysrörsarmaturer med vanliga reaktorer, registreras blinkningarna omedvetet av hjärnan.

Eftersom HF-don utnyttjar energin effektivare, d.v.s. den installerade armatureffekten och effektförlusterna blir lägre, uppstår även mindre värme. Tack vare detta kan kyl- och luftkonditioneringsutrustningar dimensioneras för lägre effekter. Genom detta fås besparing både vid inköp som under drift.

Underhålls- och servicekostnaderna minskar på grund av att ljuskällornas livslängd ökar. Vid lysrörsbyte behöver man inte längre byta glimtändare, eftersom tändfunktionen är inbyggd i HF-donet.

Fördelar med HF-don:
– Snabb, blinkfri tändning.
– Flimmerfritt ljus.
– Mycket små magnetfält.
– Ljuskällan arbetar under optimala förhållanden och ger rätt ljusflöde oberoende av variationer i matningsspänningen.
– Förlänger livslängden hos ljuskällan.
– Liten övertonsbildning (THD).
– Släcker defekta lysrör (ingen störande blinkning).
– Sparar minst 20 % energi. Upp till 60 % besparing är möjlig genom ljusreglering, konstantljusstyrning och/eller med närvarodetektering.
– Ljusreglering av lysrör, vilket är möjligt endast med HF-don.
– Liten uppkomst av förlustvärme.
– Ingen stroboskopeffekt.

HF-don är miljöval
HF-don är miljövänliga. Den största insatsen för miljön ger HF-donen genom energibesparing. En viktig miljöfaktor är också att lysrörens livslängd ökar med i snitt 15 % vilket minskar kvicksilverbelastningen på omgivningen.

Funktion
Ett HF-don höjer lysrörets arbetsfrekvens till ca 40kHz, varvid lysröret lyser fullständigt jämnt utan blinkningar. Samtidigt förbättras verkningsgraden med ca 10 %.

Tändning
Ett HF-don tänder lysröret kontrollerat. Genom varmstart undviks ojämn emission från katoderna, vilket anses förlänga lysrörets livslängd ända upp till 50 % på platser där tändning och släckning sker i normal omfattning.

Med ett HF-don av typ varmstart förvärms katoderna innan lysröret får sin tändpuls. Moderna högkvalitativa HF-don har dessutom en funktion som kraftigt reducerar eller helt stänger av denna förvärmningsström när väl lysröret har tänt. En viktig funktion med tanke på energibesparing men även för att T5-ljuskällan skall drivas under optimala temperaturförutsättningar.

Drift
När urladdningen börjar och lysröret tänds reglerar HF-donet alla nödvändiga parametrar för ett jämnt ljusflöde oberoende av variationer i matningsspänningen. Dessutom övervakar HF-donet ljuskällans funktion och släcker den om ett fel uppstår. Det finns även HF-don på marknaden som via ljuskällan kan ”signalera” att ett fel föreligger i ansluten nätspänning, exempelvis överspänning.

Ledningsförläggning
Vid konstruktion av ljusarmatur för HF-don krävs stor omtanke beträffande ledningsförläggningen. Internledningar till lysröret måste förläggas på ett sådant sätt att funktionen inte försämras. För långa internledare till lysröret kan dessutom orsaka störningsbekymmer (EMC).

Dessutom måste stor hänsyn tas till inkommande nätledare. Nätledare får p.g.a. EMC-krav inte förläggas tillsammans med internledare. Därför finns i armaturen oftast en separat kanal eller clipsrad för korrekt förläggning av dessa ledare.

Master-slave
Så kallade master-slavelösningar där två sammankopplade armaturenheter försörjs av ett HF-don placerat i den ena enheten kan enbart rekommenderas för HF-standard och där internledare kan hållas kortare än 1 m. Master-slavelösningar för HF-ljusreglering rekommenderas ej p.g.a. mycket hög risk för bristfällig funktion (olika ljusnivåer i armaturenheterna).

Livslängd
Livslängden för HF-don är, liksom för all annan elektronik, begränsad. Den avgörs bl. a. av komponentval, nätstörningar, antalet tändningar och framför allt av omgivningstemperaturen i armaturen. Felfrekvensen för de elektroniska komponenterna som ingår i HF-donet kan under de första drifttimmarna orsaka tidiga fel. Därefter är felfrekvensen hos ett HF-don jämförbar med övrig elektronik.

Livslängd och funktion kan äventyras av felaktigt handhavande under installationen. HF-donet kan förstöras av t ex:
– Felaktigt utförd mätning av isolationsmotstånd.
– Strömspikar orsakade av maskiner på arbetsplatsen.
– Övertemperatur, om armaturen används i ett utrymme med förhöjd temperatur (normalt är sådan temp. >25 °C ). Armaturernas ta (max tillåten omgivningstemperatur) är i de flesta fall 25 °C men armaturer med förhöjt ta förekommer. HF-donens livslängd är som tidigare beskrivits bl.a. beroende av omgivningstemperaturen. Normalt finns det en temperaturkontrollpunkt (tc-punkt) på HF-donet som skall kontrolleras när donet är placerat i aktuell produkt. Tc-max varierar mellan fabrikat och typer och anger högsta tillåtna temperatur för att inte donet skall ta skada.

Terminologi
Varmstart
En väl optimerad tändning av lysrör, varvid katoderna i
rörets ändar förvärms till rätt temperatur, så att urladdningen sker kontrollerat. Därmed skapas bästa förutsättningar för maximal livslängd hos lysröret.

Kallstart
Lysröret tänds utan förvärmning av katoderna. Detta orsakar att katodernas emissionsämne förbrukas snabbare. Fördelarna med denna startmetod utgörs av mindre och billigare elektroniska förkopplingsdon. Dessa lämpar sig enbart för industrilokaler och på andra platser, där lys-rören inte tänds och släcks oftare än maximalt 1-2 gånger per dag.

Nominell spänning
På armaturens märkskylt angiven driftspänning. Normalt räknar man med att HF-don arbetar utan problem inom ±10 % variation av den nominella spänningen. Kontrollera att spänningen är den rätta, då för hög eller för låg spänning kan skada elektroniken. De flesta HF-don fungerar även med likspänning.

Harmoniska övertoner
Övertoner är distorsion och förvrängning av spänningens vågform, orsakade av olinjära belastningar på nätet. Övertonerna ger upphov till vagabonderande strömmar, höga magnetfält och störningar i känslig elektronisk apparatur. Datorer, frekvensomformare och vanliga kompenserade armaturer är stora övertonsalstrare. Riktvärdet för datorer är ca 80 % THD, vanliga armaturer ca 20 % THD och HF-don runt ca 10 %. Även HF-don av låg kvalité kan vara stora alstrare av övertoner.

THD
Övertonernas totalsumma. Står för Total Harmonisk Distorsion.

Driftfrekvens
Urladdningsströmmens (den ljusalstrande strömmen i röret) frekvens i lysröret. I armaturer med magnetiska driftdon är den lika med nätfrekvensen 50 Hz. Ett HF-don omvandlar nätfrekvensen till ca. 25-50 kHz. Samtidigt förbättras lysrörets verkningsgrad med ca 10%. Eftersom driftfrekvensen även modulerar ljuset, kan den ibland orsaka problem med infraröddetektorer som används i larmsystem och för belysningsstyrning. Problemen kan dock undvikas genom rätt val av HF-don.

Katod
Benämns även elektrod. De i lysrörets båda ändar placerade katoderna utgörs av volframglödtrådar, belagda med berylliumoxid. Vid uppvärmning av katoderna frigörs elektroner, som underhåller lysrörets urladdningsström. Fel temperatur hos katoderna förkortar lysrörets livslängd. Framförallt vid dimning då effekten i lysröret sjunker och kallemission allvarligt kan förkorta lysrörets livslängd. Genom att använda högkvalitativa HF-don undviks sådana problem. HF-don med hög tc-max är inte automatiskt bättre än ett med lågt tc-max. Fabrikanten av HF-donet kan ha valt att placera referenspunkten på ett svalt resp. varmt ställe på HF-donet.

Livslängden på ett HF-don anges vid en viss temperatur på tc-punkten. Ibland stämmer denna överens med tc-max men den kan också vara angiven vid en lägre temperatur. Normalt anger fabrikanterna 50000 timmars livslängd med ett maximalt bortfall av 0,2 %/1000 timmar vilket motsvarar 10 % utfall.

Ju svalare tc-temp desto längre livslängd. En tumregel är att 10° lägre temperatur på tc-punkten ger en fördubblad livslängd medan 10° högre temperatur halverar densamma.

Avsäkring av HF-don
Automatsäkringar
Automatsäkringar för grupper med armaturer försedda med HF-don ska dimensioneras inte enbart efter märkströmmen utan framför allt med avseende på startströmmen. Den kortvariga startströmmen som uppstår i samband med att armaturerna tänds upp kan vid en felaktig dimensionering av automatsäkringen leda till att denna löser ut. Startströmmen orsakas av kondensatorerna i HF-donets nätfilter. Startströmmens storlek är inte beroende av HF-donets effekt utan av dess konstruktion. Det förekommer relativt stora skillnader i startströmmens storlek mellan de olika leverantörerna av HF-don. På grund av karakteristiken på startströmmen rekommenderar vi att automatsäkringar med utlösningskarakteristik C används.

Eftersom tillverkarna kontinuerligt utvecklar sina produkter är uppgifterna på denna sida inte bindande. För senaste uppgifter kontrollera med tillverkarna av HF-don. Vi förbehåller oss rätten till ändringar samt reserverar oss för ev. fel.

Systemeffekter
Systemeffekten är summan av ljuskällans effekt och förluster i tillhörande driftdon. En installation skall dimensioneras med hänsyn tagen till såväl ansluten effekt som startström. Normalt sett är det startströmmen och inte systemeffekten som styr hur många HF-don som kan anslutas till en automatsäkring (MCB). Nedan redovisas systemeffekter för ett antal olika ljuskällor i kombination med ett HF- eller ett elektroniskt förkopplingsdon.

Notera: Mindre skillnader förekommer med andra drift-don än de som refereras till. Angivna värden är exempel och är avrundade till närmaste heltal. Utvecklingen av förkopplingsdon fortgår varför angivna värden kan komma att justeras. Effektfaktorn, cosfi, är för armaturer försedda med HF- eller elektroniskt driftdon mellan 0,95 och 1,0.

Möjligheter
Att styra belysningsanläggningen
Med moderna ljusregleringssystem kan man förbättra såväl belysningskvalitén som komforten. Med en modern ljusarmatur med ljusreglering fås ljuset på önskad plats vid rätt tid och i rätt mängd. I kombination med en ljussensor kan även infallande dagsljus utnyttjas vilket spar energi. I många lokaler förändras behovet av belysning flera gånger under dygnet. Därför utgör möjligheten att kunna ljusreglera en viktig faktor i t. ex. konferens- och restauranglokaler. En installation med förprogrammerade ljusnivåer, belysningsscener, tillsammans med en fjärrkontroll möjliggör ett bra utnyttjande av sådana lokalers belysningsanläggningar.

Belysningsscener
Med ljusregleringssystem finns också möjligheten att lag-ra förvalda belysningsscener. Dessa scener kan uppdelas antingen på kanalnivå eller i kombination med ett mastersystem som styr samtliga kanaler i anläggningen.

Passande belysningsscen väljs via väggpaneler eller fjärrkontroller varvid systemet automatiskt ställer in den förvalda ljusnivån för varje belysningsgrupp.

Styrning via dator
Digitala förkopplingsdon kan via ett interface styras från en dator. Via mjukvara erhålls möjligheten att kunna styra belysningsanläggningen på samma sätt som med väggpaneler. DALI-system kräver programmering och större system programmeras med fördel via en dator. De ledande tillverkarna har utvecklat mjukvaror vilka kostnadsfritt kan laddas hem från deras webbplatser på internet.

Närvarosensorer
Närvarosensorer registrerar med hjälp av värmestrålningen från personer rörelse inom sitt bevakningsområde. Det bevakade området belyses endast då någon är på plats. Det krävs en högre känslighet på en närvarosensor för inomhusbelysning än för motsvarande för utomhusbelysning eftersom sensorn även ska uppfatta mycket små rörelser hos en stillasittande person. Finns även i kombination med andra funktioner såsom ljusnivåstyrning och IR-mottagare.

Fjärrkontroll
Med en fjärrkontroll kan önskad belysningsscen eller ljusnivå enkelt väljas. Även en individuell styrning av kanaler är möjlig. Naturligtvis kan all belysning tändas och släckas med fjärrkontrollen. Fjärrstyrning sker via radio eller vanligtvis med infrarött ljus. På marknaden finns också system för enbart tändning och släckning av belysning.

DALI-system kan programmeras med en fjärrkontroll men för större system är programmering med hjälp av PC och mjukvara att föredra.
Uppdelning på kanaler. Med dagens moderna ljusstyrningssystem kan flera armaturgrupper eller kanaler regleras centralt från en eller flera platser. Med en traditionell manöverenhet, såsom en dimmer inbyggd i en apparatdosa, regleras samtliga armaturer kopplade till samma kanal. Detta kallas för 1-kanals styrning. Med mer avancerade system kan upp till flera tiotal olika kanaler omfattas och styras individuellt eller tillsammans.

Tekniska begränsningar
En del system för ljusstyrning kräver separata central- eller masterenheter.

I DALI-systemet är däremot logiken distribuerad ut till komponenterna i systemet varför ingen separat centralenhet behövs. Ljusarmaturer kräver en speciell styrkrets, en 2-polig styrledare, vilket kan kräva tillägg i en äldre belysningsinstallation. Äldre system för ljusreglering kan oftast kompletteras med nya ljusarmaturer med hjälp av interface som översätter exempelvis analoga signaler till digitala.

Terminologi
Ljusreglering (eller dimning)
Steglös reglering av ljusstyrkan.

Ljusstyrning
System som kontrollerar enskilda armaturgrupper och/eller hela system.

HF-don för ljusreglering
Förkopplingsdon som via en separat styrkrets medger ljusreglering.

Digital ljusreglering
Styrsignalerna mellan enheterna överförs i form av digitala kommandon. Kommandon i digital form är mer okänsliga för störningar än analoga system.

Analog styrning
Analogt system som oftast är baserat på 1-10 V DC mellan kontrollenhet och armatur. Systemen reglerar antingen spänningen eller resistansen i styrkretsen. Styrledarnas längd kan påverka reglerresultatet.

Styrning via fas (impuls)
Ett system som bygger på styrning av ljusnivån via 230V (exempelvis med hjälp av en återfjädrande väggbrytare eller med en inbyggd dragströmställare i armaturen).
Mest känt under benämningen SwitchDim. Systemet kräver 4-ledare till armaturen om väggbrytare skall användas.

Adresserad styrning
Enheterna i systemet kan adresseras så att enbart de enheter som skall lyda kommandot påverkas. Systemet förutsätter det digitala protokollet DALI.

Flerkanalig styrning
En installation kan uppdelas i olika grupper, kanaler, vilka kan kontrolleras oberoende av varandra eller tillsammans.

Belysningsscener
En inställning av ett ljusläge/ljusarrangemang som vid behov enkelt kan återkallas.

Konstant ljusnivå
Systemet strävar efter att hålla ljusstyrkan inom önskat område (t ex under armaturen) på en konstant nivå. Ljusnivån för den artificiella belysningen påverkas av det infallande dagsljuset. Används för att spara energi.

Närvarosensor
En sensor som känner av personers värmestrålning. En rörelse inom sensorns bevakningsområde tänder armaturen. Inbyggd timer släcker armaturen då ingen rörelse förekommer inom sensorns bevakningsområde.

IR-mottagare
Tar emot fjärrkontrollens signaler och överför dessa till systemet. Är oftast integrerad i väggpanel eller multisensor.

Multisensor
Sensor som oftast omfattar funktionerna konstant ljusnivå, närvarodetektor samt IR-mottagare.

Olika typer av ljusregleringssystem
Glödljus och lågvoltshalogen
Enklaste systemet för att ljusreglera glödlampor är med hjälp av en tyristor, s.k. fasreglering. Tyristorn klipper av framkanten på sinusvågen. Reglering av lågvoltsljuskällor såsom halogen kräver korrekt vald regulator med hänsyn till vilken transformator som används.

Transformatorer med järnkärna, konventionell transformator, regleras med tyristor medan elektroniska transformatorer i regel kräver en regulator av transistortyp. Dessa regulatorer klipper till skillnad mot tyristorer den fallande flanken hos sinusvågen. På marknaden finns även elektroniska transformatorer som kan regleras med båda typerna av regulatorer.

Lysrör
Reglering av lysrör kräver att ljuskällan strömförsörjs via ett förkopplingsdon som är anpassat och avsett för ljus-reglering. Det är inte möjligt att ljusreglera en ljuskälla
som strömförsörjs av ett konventionellt förkopplingsdon.

För reglering av lysrör används i allmänhet fyra olika styrprinciper. Med styrprincip avses vilken typ av signalöverföring som används mellan styrdonet/regulatorn och det elektroniska förkopplingsdonet i armaturen.

De vanligaste styrprinciperna är:
– DALI, (Digital Adressable Lighting Interface)
– DSI
– Styrning via fas (impuls), mest känt som SwitchDim. Ej att förväxla med traditionell tyristorreglering.
– Analogt system (1-10 V DC).

Val av princip påverkar, förutom vilka komponenter som ingår i systemet, även bl. a. hur lågt belysningen kan regleras ner, hur installationen ska utföras och systemets kostnad. Digitala system är i regel dyrare än analoga men de har tekniska och komfortmässiga fördelar som väl kan motivera merkostnaden. Digitala system i vissa applikationer kan med fördel kombineras med enklare analoga.

DALI
Fördelar:
– Komponenter från flera olika tillverkare kan ingå i samma system.
– Varje enhet i systemet är adresserad.
– Lätt att såväl modifiera som att bygga ut.
– Enbart ett par styrledare även i flerkanalsystem ger lägre installationskostnader.
– Opolariserade styrledare reducerar risken för felkopplingar.
– Kan med hjälp av interface kontrolleras via dator.
– Kan anslutas till BMS-system (LonWorks, EIB) via gateway.

Observera:
– Systemet måste programmeras före drifttagning.
– Programmeringen sker på olika sätt för produkter från olika tillverkare.
– Max 64 st adresser/system (Notera att interface för programmering via dator kräver en adress).
– Större system kan byggas upp via mjukvara/server/gateways. Sådana system utnyttjar oftast befintligt datanätverk (TCP/IP). Exempel på ett sådant system är WinDIM@net från Tridonic.

DSI
Fördelar:
– Tack vare digital dataöverföring regleras alla armaturer på samma sätt.
– Opolariserade styrledare minskar risken för felkoppling.
– Kan kontrolleras via dator.

Notera:
– Komponenterna i systemet är inte adresserbara.
– I flerkanalsystem kräver varje kanal separata styrledare.
– Endast en tillverkare finns för systemet.

Via fas (impuls), exempelvis SwitchDim
Fördelar:
– Systemet kräver inga avancerade kontrollenheter.
– Standardbrytare av återfjädrande typ kan användas.
– I styrkretsen erfordras endast en extra fasledare.

Observera:
– Väggbrytare får inte vara försedd med signallampor.
– Max 25 HF-don/system rekommenderas.
– Undvik att blanda olika fabrikat i systemet.

1-10 V
Fördelar:
– Känt system som är lättförståeligt.
– Kontrollenheter återfinns hos de flesta tillverkare.

Observera:
– Vissa analoga 1-10 V styrningar på marknaden lämpar sig inte för styrning av förkopplingsdon för 1-10 V DC enligt EN60929.
– Styrledarnas längd kan påverka regleringsresultatet.
– 1-10 V system kan endast styras från ett ställe (en kontrollenhet).

DALI
DALI - adresserad digitalstyrning
DALI (Digital Adressable Lighting Interface) är ett standardiserat digitalt protokoll för ljusreglering. Bakom DALI står Europas ledande tillverkare av HF-don (Helvar, Osram, Philips och Tridonic). Även andra företag inom belysningsbranschen har anslutit sig till gruppen av DALI-tillverkare.

DALI använder ett enkelt kablage genom vilket en dubbelriktad digital signal överförs mellan samtliga enheter i systemet. HF-don, manöverpaneler, sensorer och programmeringsenheter som ansluts till varandra kommunicerar inbördes. “Intelligensen” är distribuerad, (läs lagrad) i systemets olika ingående delar. Detta skapar högre säkerhet och tillförlitlighet eftersom systemet inte är beroende av någon central enhet.

DALI-systemet är även mycket flexibelt och framtidssäkert eftersom en ändring av lokalens utformning eller förändrad användning av denna enbart kräver en omprogrammering av inställningarna. Kablaget behöver som regel inte ändras.

I DALI-systemet överförs informationen mellan komponenterna via en adresserad digital signal. Tack vare att signalen är digital regleras alla ingående armaturer på exakt samma sätt oavsett avståndet mellan manöverenhet och armatur. HF-donen för DALI är anpassade till ögats känslighet för ljusnivåförändringar s.k. logaritmisk kompensering.
Till armaturen ansluts, förutom fas-, noll- och skyddsledare, två ledare för digitalsignalen. Dessa ledningar är polaritetsfria vilket förenklar installationen.

Den digitala styrsignalen är också okänslig mot yttre störningar. Belysningen tänds och släcks med hjälp av ett digitalt kommando via DALI-ledarna. Därför kan nätspänningen med fördel kopplas direkt från gruppcentralen till armaturen.

Kombinera DALI med andra styrsystem
DALI kan med fördel kombineras med andra styrsystem såsom analoga 1-10 V. Saknas behovet av att kunna styra eller övervaka en enskild armatur eller om önskemålet är att styra en rad av armaturer på samma sätt kan det vara lämpligt att använda exempelvis ett interface (omvandlare) DALI till 1-10 V. Armaturerna förses då med HF-don för analog 1-10 V ljusreglering och ansluts till ett interface DALI till 1-10 V.

Med denna lösning kan armaturerna styras centralt exempelvis via DALI-paneler. Lösningen blir mer ekonomisk och den medger även att antalet styrda armaturer i en DALI-anläggning kan vara betydligt fler. Detta eftersom varje DALI-adress kontrollerar flera armaturenheter. Samma lösning kan även utföras med armaturer försedda med HF-don för ljusstyrning via DSI men med hälp av ett interface DALI till DSI.

Observera
– Efter installation måste systemet programmeras. Programmeringen utförs med väggpaneler, fjärrkontroll eller med hjälp av mjukvara i dator. För större anläggningar rekommenderar vi användning av mjukvara.
– DALI kräver att styrkretsen matas med en ström. Denna ström får vara max 250mA vilken erhålles med hjälp av anslutning av en extern DALI-strömkälla, en s.k. ”Power supply”. För hög ström i kretsen medför att kommunikationen bryts eller att komponenter kan skadas. Det är sålunda viktigt att ett DALI-system planeras rätt och dimensioneras riktigt.
– Maximal ledningslängd för styrkretsen är 300 m.
– Egenskaperna hos enheter från olika tillverkare avviker något från varandra.

Adresslös digitalstyrning DSI
Adresslös digitalstyrning (DSI)
HF-don avsedda för DSI-styrning tillverkas enbart av Tridonic. I DSI-systemet överförs styrinformationen till HF-donet via en adresslös digitalsignal. En fördel med digitalstyrning är att den är oberoende av styrkretsens längd och motstånd. Alla armaturer som är anslutna till systemet regleras på samma sätt oberoende av avståndet mellan manöverenhet och armatur. Digitalstyrning ger också möjlighet till reglering av ljuskällor med olika effekter, eftersom HF-donet är kompenserat för ögats känslighet.
Till armaturen ansluts, förutom fas-, noll- och skyddsledare, två ledare för styrkretsen. Styrbussen saknar polaritet vilket förenklar installationen. Styr- och nätspänningar som är anslutna till samma styrdon kan tillåtas ligga i samma rör eller kabelmantel på en längd av upp till 250 m, eftersom digitalsignalen är tämligen okänslig mot störningar.
Belysningen tänds och släcks med hjälp av ett digitalt styrkommando, och därför kan nätspänningen kopplas direkt från gruppcentralen till armaturen. Armaturerna är spänningssatta även i släckt tillstånd. Miniminivån är, beroende på typ av ljuskälla, 1 %, 3 % eller 10 %.

DSI-förkopplingsdon
Tridonic tillverkar två serier av dimbara förkopplingsdon, Excel och Eco. Excel-donet ger, förutom samtliga egenskaper som Eco-varianten har, även möjlighet att tolka DALI-kommandon, minnen som klarar spänningsbortfall, möjlighet att programmera parametrar och sändning av felmeddelanden.

Observera
– DSI-styrningen är adresslös.
– Armaturen/gruppen kan även datorstyras med hjälp av Win-DIM-programmet. För detta krävs att datorn är ansluten till armaturernas buss-system via en WinDim kabel.
– WinDIM-programmet är tillgängligt via Internet, (www.tridonicatco.com).

Styrning via fas (impuls) SwitchDim, TouchDim
Styrning via fas (impuls) – SwitchDim, TouchDim m.m.
Styrning vis fas (impuls) är en förenklad och ekonomisk variant av ljusstyrning som förutsätter att man använder styrbara HF-don förberedda för denna funktion. Normalt är dessa don även kapabla att styras via buss-system som DSI, DALI eller 1-10 V DC beroende på fabrikat och typ. Dock kan funktionerna inte kombineras då stor skada kan orsakas.

Vid styrning via fas (impuls) krävs ingen regulator eller annat styrdon. Signalen till HF-donet erhålls direkt från enkla återfjädrande strömbrytare. Andra tilläggsmoduler behövs inte. Man kan förenklat säga att regulatorn är inbyggd i HF-donet.
Till armaturen behövs endast fyra ledare: Direkt (obruten) nätspänning, nolla, skyddsjord samt nätspänning (impulser) via brytaren. Reglering av en armatur monterad på en traditionell kopplingsdosa kräver inga ändringar av kablaget. Till armaturen ansluts förutom nätspänning via brytaren även direkt nätspänning och brytaren byts ut mot en återfjädrande.

Styrning via fas (impuls) är även ett utmärkt system när man vill ha möjlighet att styra en belysningsanläggning från flera platser i rummet. Enkelheten är påtaglig och just frånvaron av mellanenheter gör att sådan installation blir enkel och billig.

Styrsättet kan, beroende på fabrikat, kombineras med bl.a. dagsljus-sensor. För ex. fabrikatet Tridonic kan samverkan ske mellan styrning vis fas (impuls) och sensorn SMART LS II. Med knappen ställs den förinställda belysningsnivån genom att reglerkurvan förskjuts uppåt eller nedåt. Sensorn kommer därefter att försöka hålla nivån konstant kring den nya nivån. Reglerkurvan återgår till det förinställda värdet efter att armaturen har släckts och tänts på nytt.

Som styrknappar används 230 V brytare med slutande kontakt och impulsfjäder eller brytare med returfjäder. Vid användning av en brytare tänds och släcks armaturen med en kortvarig tryckning, medan justering av ljusstyrkan, omväxlande uppåt och nedåt, utförs genom att hålla inne knappen.

Alternativt kan en jalusibrytare användas (DSI-styrmodul krävs), varvid den ena knappen reglerar ljusstyrkan uppåt och den andra nedåt. Belysningen kan tändas och släckas med valfri knapp.

För Tridonic SwitchDim gäller
– Obegränsat antal parallellkopplade tryckknappar för tänd/släck/ ljusreglering kan installeras.
– I en SwitchDim anläggning rekommenderas max 25 st PCA HF-don.
– Inkopplingen av tryckknappsfas och nolla till HF-donet är opolariserad.

Observera
– Styrknapparna får inte vara försedda med signallampor, då dessas läckström orsakar felfunktion.
– Den maximala längden för styrledningen är normalt obegränsad tack vare att signalen är en 230/240 V signalimpuls.
– Samma fas skall användas för såväl styrning som strömförsörjning av armaturen. Med denna koppling är anslutningen opolariserad vilket innebär att armaturen även kan vara försedd med stickpropp. 3-fas inkoppling är möjlig men kräver speciell polariserad koppling.
– Samtidig användning av styrning via fas (impuls) och annan styrmetod, som DALI eller DSI, kommer att åstadkomma stor irreparabel skada på den digitala styrutrustningen.
– Undvik att blanda olika fabrikat i systemet.

Om PCA HF-don med SwitchDim inte är synkrona med övriga installerade PCA HF-don (inte uppträder lika som övriga don/kommer i otakt) kan installationen synkroniseras genom att tryckknappen hålls intryckt i > 10 sekunder. Samtliga PCA HF-don kommer då att synkroniseras på
50 % nivå varefter installationen kan användas normalt igen. Synkronisering kan utföras när som helst under normal drift.

Frånvarodämpning – ny funktion
De nya HF-donen från Tridonic PCA ECO och Excel kan även användas för reglering mellan hög nivå (närvaro) och låg nivå (frånvaro) via närvarosensorer. En funktion som är mycket användbar i trapphus, korridorer och kulvertar. Stora mängder energi kan sparas på detta sätt, utan att släcka ljuset helt.

Återfjädrande strömbrytare skall användas. Utan glimlampa. Maximalt 25 HF-don kan anslutas till en styrning. Samma fas för styrning som matning till HF-donen skall användas. Om fler HF-don eller mer avancerade styrningar önskas, kontakta Ateljé Lyktan.

1-10 V system
Analog 1-10 V likspänningsstyrning (EN60929)
Huvuddelen av dimbara HF-don är utförda enligt standard EN60929 för styrning av HF-donet med 1-10 V likspänning. HF-donet skapar själv erforderlig styrström och i enklaste fallet räcker en potentiometer (vanligtvis linjär, ca 47 k) som reglage. De flesta tillverkares potentiometerreglage innehåller också elektronik.

HF-donet känner av spänningen i styrkretsen. Ju lägre spänning, desto lägre belysningsnivå. Om styrkretsen lämnas öppen, lyser armaturen med full styrka på samma sätt som en oreglerad armatur. Byglas kretsen går belysningsnivån ner till minimivärdet. Ljusflödets miniminivå varierar beroende på fabrikat, typ och ljuskälla. Normala miniminivåer är för raka lysrör 1-5 % och för kompaktlysrör 3-10 %. Kontrollera vad som gäller just den armatur du är intresserad av.

Till armaturen ansluts, förutom fas-, noll- och skyddsledare, även två ledare för styrkretsen. Styrledarna kan ligga i samma rör eller i samma kabel som nätspänningen till armaturen. Även om spänningen är maximalt 10 V så måste styrledarnas isolering uppfylla kraven för en starkströmsinstallation. Vid anslutning av styrkretsen måste det säkerställas att polariteten blir rätt eftersom en felkoppling gör att anläggningen går ner på sitt minimiläge.

Förutom styrledarna ska även fasledaren kopplas via strömbrytaren som är kombinerad med manöverenheten eller potentiometern, eftersom armaturerna kan tändas och släckas enbart via nätspänningen. Detta är viktigt att komma ihåg vid planering av kablaget, eftersom förändring av installationen i efterhand kan vara besvärligt.

Vid installationen ska man också ta hänsyn till potentiometerbrytarens brytförmåga. Även om potentiometern kan användas för reglering av upp till 50 HF-don, räcker brytarens kapacitet ofta till endast 5-10 armaturer beroende på deras effekt. För större belastningar krävs kontaktor.

Observera
– Vid val av styrsystem ska hänsyn tas till systemets och armaturens kompatibilitet. Armaturer utförda enligt standard EN 60929 matar styrkretsen själva, vilket alla analoga manöverenheter inte tillåter.
– Speciella krav finns för skarvning av styrledningar i dosor tillsammans med andra starkströmsledningar.
– Det krävs noggrannhet med styrkretsens polaritet. Regleringen fungerar inte korrekt vid felaktig polaritet på någon av armaturerna i en grupp.

Blanda inte HF-don från olika tillverkare eller effekter. Styrpotentiometrar kan oftast reglera 100mA (ca 50 HF-don), men har olika brytförmåga på strömbrytarfunktionen. Kontrollera alltid information från leverantören.

Blanda inte HF-don från olika tillverkare eller effekter. Styrpotentiometer och styrenhet kan oftast reglera 100mA (ca 50 HF-don). Samma styrsignal kan anslutas till HF-don oberoende av matande fas med gemensam släckning över kontaktor.

Närvarosensorn tänder och släcker belysningen beroende på närvaro. Potentiometerns strömbrytarfunktion behöver inte användas, om den förbikopplas får man alltid ljus till inställt läge vid närvaro. Närvarosensorer av olika fabrikat kan användas. Se alltid till att känsligheten är bra samt att reläfunktionen klarar av den anslutna belastningen. Inställning av luxnivå kan användas i lokaler med mycket dagsljus. Funktionen förhindrar upptändning vid mycket dagsljus.

Sensorer
Tridonic SmartDIM SM
Tridonic SmartDIM SM-konceptet är ett sensorsystem för närvarodetektering och konstantljus. All reglering sker med hjälp av DSI-signaler varför det krävs att armaturerna är försedda med Tridonics HF-don typ PCA ECO eller PCA Excel. Max 25 HF-don kan anslutas till ett system. Kan även kombineras med styrning via fas. s.k. SwitchDIM. Denna styrning kopplas till kontrollenheten SmartDIM SM som är placerad i armaturen. Övriga anslutna armaturer I systemet styrs via DSI-signal (2-ledare) från kontrollenheten.

Två olika sensorutföranden finns tillgängliga:
SmartDIM Sensor 1 som är den minsta enheten och avsedd för infällnad i armatur samt SmartDIM Sensor 2 som är en något större enhet och som lämpar sig bäst för infällnad i tak.Till SmartDIM Sensor 1 finns dessutom en spegel som tillbehör, Smart DIM Mirror. Denna spegel utökar detekteringsområdet i en riktning. Lämplig att använda exempelvis i korridorer. Smart DIM Mirror kan även fungera som avskärmning.

På kontrollenheten kan följande funktioner ställas in via s.k. DIP-switchar:
– önskad minimal ljusnivå (1 % eller 10 %).
– på vilket sätt konstantljusnivån skall kunna förändras. (Funktionalitet hos ansluten tryckknapp.)
– fördröjningstid för frånslag när ingen närvaro registreras. Antingen väljs en fast tid på 20 minuter (sista 2 minuterna med minimalt ljus) eller en s.k. adaptiv inställning, där sensorn memorerar och lagrar lämpligt tidsintervall beroende på antalet rörelser inom detekteringsområdet.

På sensordelen kan man välja om man vill att sensorn både skall tända och släcka armaturen (Auto) eller om man önskar automatisk släckning men manuell tändning (Man).
Mer information kan hämtas på www.ljuskontroll.com

SmartDIM Sensor 2, för infällnad i tak
Tridonic SmartSWITCH
Tridonic SmartSWITCH är en enkel på/av-sensor som ”styr” ansluten armatur via nätspänningen. Sensorn kan belastas med max 200 VA/500 W och är avsedd för inbyggnad i armatur. Till SmartSWITCH finns en spegel som tillbehör, Smart DIM Mirror. Denna spegel utökar detekteringsområdet i en riktning. Lämplig att använda exempelvis i korridorer. Smart DIM Mirror kan även fungera som avskärmning.

Följande funktioner kan ställas in:
– frånslagsfördröjning från 5 sekunder till 30 minuter.
– frånslag vid ljusnivå mellan 50-2000lx. Denna funktion kan kopplas bort.
Mer information kan hämtas på www.ljuskontroll.com

T5-lysröret, T5-system i sin helhet
T5-systemet
T5-lysröret avger i sig inte mer än cirka 4 % mer ljus men skapar å andra sidan, beroende på typen av armatur, förutsättningar för att höja den optiska armaturverkningsgraden med cirka 35 %. Detta gäller för armaturer med reflektorbländskydd och om armaturen optimerats med avseende på konstruktion och val av reflektormaterial, ljusfördelning och HF-don.

T5-lysrör
T5-lysröret med en mindre lysrörsdiameter, har skapat nya förutsättningar för energieffektivare och miljövänligare belysningssystem till betydligt lägre livscykelkostnader.

T5-lysrörets klara fördelar
– Skapar förutsättningar för energieffektivare armaturer.
– Flimmerfritt ljus med bättre ljuskvalitet, tack vare HF-drift.
– Ca 4 % bättre ljusutbyte från lysröret (104 lm/W ).
– Ökat ljusflöde vid högre omgivningstemperaturer.
– Minskad rördiameter med 40 % ger optiska fördelar.
– Minskad längd och rördiameter ger konstruktionsmässiga fördelar.
– Modulanpassat för 600, 900, 1200 och 1500 mm undertak.
– Samma luminans (ljushet) i effekterna 14/21/28/35W – 17 kcd/m2.
– Endast ca 3 mg kvicksilver per lysrör.
– Ljusnedsättning endast ca 8 % efter 10 000 drifttimmar.
– Lång servicelivslängd, 17 000 timmar.

T5-lysrören finns i tre utföranden, alla med olika applikationsutföranden
T5-lysrören med maximalt ljusutbyte
Finns i effekterna 14, 21, 28 och 35 W. De har det högsta ljusutbytet upp till 104 lm/W. Med dessa lysrör kan du normalt planera för de mest energieffektiva belysningslösningarna.

Användningsområdena är i princip obegränsade men som exempel kan nämnas kontor, varuhus, skolor, sjukhus, hotell och industri. Lysrören kan ljusregleras och servicelivslängden är hela 17 000 timmar tack vare en lägre ljusnedgång i tiden.

T5-lysrören med maximalt ljusflöde
Finns i effekterna 24, 39, 49, 54 och 80 W. De har högre effekter och ljusflöden och finns i samma längder som ovanstående. Däremot är ljusutbytet något lägre.
Dessa lysrör skall du använda om du vill ha mycket ljus med kortare armaturlängder. Exempelvis används dessa lysrör med fördel vid indirekt belysning, fondbelysning, inom industrin och i anläggningar med höga takhöjder. Det kan även vara lämpligt att använda denna typ av lysrör i 1-rörs-armaturer istället för att använda lysrör med maximalt ljusutbyte i vissa 2-rörs armaturer.

Observera att dessa lysrör har högre luminans (ljushet) än lysrören med maximalt ljusutbyte vilket bör beaktas speciellt i armaturer med enbart direktljus. De kan ljusregleras och servicelivslängden är 17 000 timmar.

T5-cirkellysrör
De cirkulära T5-lysrören har egentligen endast rördiametern gemensamt med de båda raka T5-lysrören. Cirkellysrörens ljusutbyte är lägre, ca 83 lm/W, och medellivslängden ca 12 000 timmar. Vidare avger lysrören sitt maximala ljusflöde vid ca 25 °C, således ej vid 35 °C som gäller för de raka T5-lysrören. Användningsområdet för T5-cirkellysröret är dock stort, tack vare att dess form väl lämpar sig för en estetisk tilltalande armaturdesign i bland annat takplafonder och pendelarmaturer.

Ljuskällor, egenskaper och sammanfattning
Inledning
Här följer en kort sammanfattning över de vanligaste ljuskällorna. Data har samlats från ljuskälletillverkarnas kataloger och kan variera beroende på tillverkare, varför vi förbehåller oss rätten till ändringar.

Kompaktlysrör
Fördelarna är bl.a. högt ljusutbyte, bra färgåtergivning, flera olika färgtemperaturer, lång livslängd, möjlighet att ljusreglera etc.
Kompaktlysrör FSD/TC-L: Kraftfulla kompaktlysrör som ger möjlighet till små armaturer med mycket ljus.
Kompaktlysrör FSD/FSQ/FSM/FSS: Effektiva kompaktlysrör i s.k. 2-, 4-, 6-stav alt. 2D utförande i effekter upp till 120W.
FSM-lamporna finns i olika utföranden beträffande geometri och egenskaper. Så kallade ”amalgamlampor” rekommenderas eftersom de ger ett högt ljusutbyte i hög omgivningstemperatur. Generellt är det hög omgivningstemperatur i små armaturer typ downlights. En begränsning med ”amalgamlamporna” är att det tar ca 5 minuter innan de ger fullt ljusflöde. Vid utomhusmontage är lampor utan amalgam att föredra eftersom de tänder bättre och ger mer ljus vid låga temperaturer.

Lysrör
Lysrör T5 FDH: Dessa lysrör Ø=16 mm är anpassade i längd att passa 600 mm modultak. Rören finns i två olika utföranden, HE (High Efficiancy) med maximalt ljusutbyte alt. HO (High Output) med maximalt ljusflöde. Alla effekter i HE-sortimentet har samma lysrörs¬luminans medan den varierar i HO-sortimentet. Lysrören är konstruerade att ge maximalt ljusutbyte vid ca 35° omgivningstemperatur, vilket motsvarar den temperatur som normalt är i en IP20 armatur. Drivs alltid med HF-don och går även att ljus-
reglera med speciella HF-don. Cirkellysrör T5 FC: Lysrör Ø=16 mm i tre olika diametrar och fyra effekter. Dessa rör är till skillnad från normala T5-lysrör konstruerade för 25° omgivningstemperatur. Rören drivs alltid med HF-don.

Halogenglödlampor
Halogenglödlampor 12 V: Finns i många olika utföranden och effekter och har många goda egenskaper såsom förnämlig färgåtergivning, relativt billig, bra livslängd, går att ljusreglera etc. Nackdelen är en relativt dålig energieffektivitet. Halogenglödlampor 230 V: Dessa halogenglödlampor har samma fördelar som vanliga glödlampor men är effektivare och har längre livslängder. Finns i effekter upp till 250 W. Nackdelen är även här en relativt dålig energieffektivitet.

Glödlampor
En ljuskälla med många bra egenskaper, bra färgåtergivningsförmåga, lågt pris, kräver inga driftdon, är enkel att ljusreglera etc. Begränsningar: Låg energieffektivitet och kort livslängd.

Metallhalogen
Metallhalogen MT/MR/MD 35-150 W: Dessa ljuskällor (Mastercolour) är utrustade med en keramisk brännare vilket resulterar i en färgtemperaturspridning på mindre än ±200K. Ljuskällans vita “gnistrande” ljus påminner mycket om 12 V halogenglödlampan men har en rad fördelar såsom energieffektivitet och lång livslängd. MT-lamporna är i UV-stop utförande. För MT-ljuskällan krävs armatur med skyddsglas. MR-lamporna har en integrerad reflektor med olika spridningsvinklar och dimensioner samt integrerat skyddsglas. Vid katalogens tryckning finns enstaka modeller och effekter av metallhalogenlampor som går att ljusreglera. De presenteras inte i katalogen. Begränsningar: Upptändningstid på 2-3 minuter. Återstart av varm lampa tar upp till 15 minuter.

Högtrycksnatrium
”White Son”, SDW-T (35-100 W) lampa har en färgtemperatur som ligger nära skenet från en glödlampa och återger de flesta färger på ett förnämligt sätt. Andra fördelar är hög effektivitet och lång livslängd. Begränsningar: Dessa högtrycksnatriumlampor går inte att ljusreglera. De har en upptändningstid på ca 4 minuter och återstart av varm lampa tar upp till 2 minuter. Övriga högtrycksnatriumlampor har normalt ett högt ljusutbyte i kombination med ett lågt färgåtergivningsindex. Begränsningar: Lika ovan.

Kvicksilverlampan
Kvicksilverlampan är en bra ljuskälla för utomhusbruk men har inte fullt så goda färgåtergivningsegenskaper. Begränsningar: Kvicksilverlampan går inte att steglöst jusreglera. De har en upptändningstid på ca 5 minuter. Återstart av varm lampa tar upp till 2-3 minuter.

Induktionslampa
QL-lampan: Detta ljuskällesystem har många förnämliga egenskaper såsom högt ljusutbyte, bra färgåtergivning, direkt tändning och återtändning etc. Den viktigaste fördelen är dock den mycket långa livslängden på 60-80 000 timmar.

Terminologi
Ljusutbyte
En ljuskällas ljusutbyte är förhållandet mellan dess ljusflöde och den elektriska effekt som används. Ljusutbytet fastställs för ljuskällan eller för systemet (ljuskälla och driftdon). Enheten för ljusutbyte är [lm/W]. Observera att det redovisade värdet för ljusutbytet i tabellerna på följande sidor gäller ljuskällan och inte tar hänsyn till driftdonsförluster.

Medellivslängd
Det antalet brinntimmar då hälften av en stor mängd kontrollerade ljuskällor har slocknat. Används för glöd- och halogenlampor.

80 % servicelivslängd
När 80 % av belysningsanläggningens ursprungliga ljusflöde återstår. Nedgång i ljusflöde beror på minskat ljusflöde och förbrukade ljuskällor.

Allmänt färgåtergivningsindex, Ra
Färgåtergivning är ett mått på en ljuskällas förmåga att korrekt återge åtta testfärger i förhållande till ett bestämt referensljus. Ra-index för inomhusbelysning bör vara över 80 och för god färgåtergivning över 90. Värdet för maximalt god färgåtergivning anges till 100.

Färgtemperatur, K
Färgtemperaturen anger ljuskällans färgnyans och varierar i området 2000-7400 K. 3500-4000 K betraktas som neutralt vitt. Färgtemperatur lägre än 3500 K upplevs som varma och färgtemperaturer högre än 4000 K uppfattas som kalla. ActiViva TL5-lysrör för 8000K och 17000K innehåller 25 % resp 85 % mer blått ljus än dagsljus. En ökad mängd blått ljus har en positiv effekt på vårt välbefinnande. För lysrör och urladdningslampor anges ekvivalenta färgtemperaturer.

Färgbeteckning
Ljuskälletillverkarna anger ljuskällans färgegenskaper med en internationell färgbeteckning bestående av tre siffror. Den första siffran står för ljuskällans färgåtergivning och de två sista siffrorna härrör från färgtemperaturen i Kelvin, dessa bildas genom att färgtemperaturen divideras med 100. En ljuskälla med färgbeteckningen 830 har ett allmänt färgåtergivningsindex mellan 80-89 och en färgtemperatur av 3000 K.

LED
LED är en förkortning av engelskans Light Emitting Diode vilket på svenska blir ljusemitterande diod eller lysdiod. En LED är en halvledare som när den stimuleras elektriskt avger ljus (kallas även elektroluminiscens). Ljusfärgen som avges är beroende av materialen som används vid tillverkningen. De grundfärger som tillverkas är rött, orange, grönt och blått. Vitt ljus fås genom att blanda tre olika färger; rött, grönt och blått (RGB) eller, vilket är vanligast, en blå LED försedd med ett lyspulver som omvandlar del av strålningen till gult ljus. Slutsumman blir ett vitt ljus.

Binnings
Vid produktionen av LED fås ett utfall med stor variation av såväl färgtemperaturer som ljusflöden. Variationerna är så stora att det är absolut nödvändigt att välja ett begränsat sortiment. Detta val kallas för att man väljer binning. Tillverkaren av LED har delat upp utfallet från produktionen i olika grupper beroende på prestandan. Ju snävare val man gör, dvs accepterar LED enbart från en enstaka binning, desto jämnare blir kvaliteten på produkterna. Nackdelar är att priset kan öka och tillgängligheten minska. Normalt försöker man därför att välja och acceptera LED från ett antal närliggande binnings.

Vita LED
Vita LED finns med såväl varm, neutralvit som kall färgtemperatur (2700-8000K). Färgåtergivningen Ra kan beroende på val av LED variera från 70 till dryga 90. En LED med låg färgtemperatur, dvs varm ljusfärg, har ett högre Ra-värde jämfört med en LED med hög färgtemperatur. Ljusutbytet från LED är i ständig förbättring och utvecklas mycket snabbt.

Ljusutbytet från vita LED är snart uppe i 100 lm/W dvs det ljusutbyte som motsvaras av vanliga lysrör. LED med hög färgtemperatur, dvs kall ljusfärg, har en högre effektivitet än motsvarande med låg färgtemperatur. Anledningen är vita dioder i grunden är en blå diod med mycket hög färgtemperatur.

Ljusfördelningen från en LED kan kontrolleras/styras via användning av reflektorer, linser eller någon form av diffuserande material. Linser är vanligen direkt knutna till respektive fabrikat och typ av LED.

Livslängd och tålighet
En LED har en lång livslängd om den används på rätt sätt. En LED går mycket sällan sönder. Det som istället händer är att ljusflödet avtar för att till slut helt försvinna. I datablad för LED anges livslängden för när det finns 70% kvar av ljusflödet (L70). Denna livslängd är ca 35000-50000 timmar vid drift inom de gränsvärden som satts av tillverkaren. En avgörande parameter för såväl livslängd som ljusutbyte är att en LED drivs vid en rimlig temperatur.

LED avger varken ultraviolett (UV) eller infraröd (IR) strålning. LED består inte heller av varken några rörliga eller ömtåliga delar. Vidare innehåller inte LED några miljöfarliga ämnen vilket förenklar återvinningen.

Värmeutveckling
Det ställs väldigt höga krav på att kylningen av en LED utformas rätt, antingen genom användning av s.k. heatzinks eller via andra smarta kontruktionslösningar. Vid utveckligen av LED-produkter tillämpas samma höga krav på temperaturmarginaler som för andra produkter innehållande någon form av elektronik.

Driftdon
LED kräver speciellt anpassade driftdon, ofta benämnda driver, som omvandlar 230V nätspänning till lämpliga parametrar för drift av LED. En typ av drift av LED kallas för konstantströmsdrift. Anslutna LED drivs då med en konstant ström som vanligen är 350 eller 700 mA men det finns LED som kan drivas med högre ström. Spänningen måste hållas lägre än 48V DC. Denna typ av drift medger seriekoppling av LED. Total effekt per slinga måste anpassas till driverns storlek samt specifikation.

System bestående av lister eller självhäftande remsor som innehåller ett större antal LED drivs däremot oftast med konstant spänning på 8, 10, 12 eller 24V. Flera lister kan parallellkopplas till en gemensam driver. Att tänka på är spänningsfallet i ledningar som beräknas lika som för traditionella klenspänningsinstallationer.

Oavsett typ av drift är det viktigt att drivern är rätt anpassad till den typ av LED som skall drivas. Även polariteten är viktig eftersom det är likspänning (DC) som driver LED. En felaktigt vald driver kommer att skada eller förstöra anslutna LED. En driver måste dessutom säkerställa en elektrisk separation/isolation från nätspänningen. LED-moduler utan skyddsisolering kan därför vidröras utan risk för elektrisk stöt.

Ljusreglering
Ljusreglering av LED sker professionellt genom användande av drivers med s.k. pulsviddsmodulering (ofta förkortat PWM). LED drivs då med en teknik bestående av fyrkantsvåg med varierande frekvens. Ansluten LED slås på respektive slås av med en hög frekvens vilket sänker ljusnivån. Driftdon med PWM finns med olika typer kontrollgränssnitt såsom DALI, DSI, DMX512 samt SwitchDim.

Ledningsdragning
Det är viktigt att polariteten följs. Felaktigt anslutna LED kan förstöras eller skadas. För PWM-enheter finns oftast maximal ledningslängd angiven. Längre ledningar kan skapa problem med styrningen eller generera EMC-problem, störningar. Vid konstantspänningskretsar måste hänsyn tas till spänningsfall. Vid konstantspänningsdrift är anslutna LED kopplade parallellt till drivern. Vid konstantströmsdrift är anslutna LED kopplade i serie till drivern.

Utfasning av glödlampan
Den 18 mars 2009 utfärdade EU-kommissionen en förordning om ekodesign av ljuskällor, vilket innebär att den traditionella glödlampan fasas ut. Motivet till EU-beslutet är enkelt - glödlampor är inte energieffektiva. Av den energi som matas in blir endast 5 % synligt ljus medan resten blir värme. Den 1 september 2009 förbjöds tillverkning och import till EU av alla matta glödlampor liksom klara glödlampor på 100 W eller mer. Dessa lampor får dock fortfarande användas och affärerna får sälja ut sin kvarvarande lager. Hela utfasningen ska vara klar i september 2012 då tillverkning och import av de sista kvarvarande 15 W glödlamporna förbjuds. Konsumenten har med andra ord ett par år på sig att vänja sig till denna stora förändring. Utfasningen av glödlampan innebär, enligt Belysningsbranschens beräkningar, för Sverige en energibesparing på 2 TWh och en minskning av CO2-utsläppen i Europa på 0,7 miljoner ton.

Utfasningen kommer, enligt förslaget, att ske enligt följande tidtabell
Matta lampor:
– 1 september 2009, förbud mot alla matta glödlampor.

Klara lampor:
– 1 september 2009, förbud mot klara glödlampor på 100 W och däröver.
– 1 september 2010, förbud mot klara 75 W glödlampor.
– 1 september 2011, förbud mot klara 60 W glödlampor.
– 1 september 2012, förbud mot klara 40 och 25 och 15 W glödlampor.
– 1 september 2013, skärpta krav på prestanda på lågenergilampor och LED lampor.
– 1 september 2016, skärpta krav på halogenlampor och alla lampor > 60 lm.