Historia

Tidigt låg fokus på armaturer för offentlig miljö, en inriktning som har behållits sedan dess. 1936 flyttade ateljé Lyktan till Åhus vid Skånes östkust där huvudkontoret fortfarande är placerat. I de nuvarande lokalerna har vi befunnit oss sedan 1977. Den goda designen har under hela vår historia spelat en avgörande roll. Redan vid invigningen av Bonniers varuhus i New York 1949 fick ateljé Lyktan internationellt beröm för sina originella och graciösa armaturer. Dessa framgångar fortsatte under 50-talet då bland annat lampmodellen Struten belönades med en guldmedalj vid Biennalen i Milano. Än idag finns några av Hans Bergströms armaturer kvar i ateljé Lyktans sortiment.

Hans Bergströms devis var: ”Ljuset skall vara vitt och lysa fritt”

Hans efterträdare Anders Pehrson sa: ”Bra belysning är inte alltid mycket ljus, men alltid flera ljuskällor”

Anders Pehrson tog över företaget 1964. Han skulle sedan komma att sätta sin personliga prägel på utvecklingen av företaget fram till slutet av 1970-talet. Denne var en mycket stor PR-man som gjorde både företaget och Åhus vida kända. Under hans tid fick också ateljé Lyktan en mer industriell och storskalig inriktning. Hans filosofi att möblera med många ljuspunkter i rummet resulterade i ett brett sortiment där grupperingen i produktfamiljer fick stor betydelse. Han talade om fyra viktiga F nämligen Form, Funktion, Färg och Familj. Bumling och Supertube är två av hans flera klassiska produktexempel.

Det riktigt stora internationella genombrottet skedde 1972 då 16.000 armaturer levererades till OS-byn i samband med olympiaden i München. 1974 köptes ateljé Lyktan av Fagerhultkoncernen. Utvecklingen har sedan dess karaktäriserats av modernisering av produktionstekniken och breddning av sortimentet. Tack vare nya designers och nya belysningstekniker kan vi ständigt uppfylla allt strängare belysnings- och energimässiga krav inom ramen för ateljé Lyktans berömda formspråk.

1930-tal

Det är på en mjölkbar i Köpenhamn som en nyutexaminerad konstfackselev och hans fästmö kommer fram till ett företagsnamn för deras nya rörelse. Hans Bergström från Karlshamn och Verna Norell med rötterna i Åhus har skaffat sig en lokal i Helsingborgs hantverkskvarter. Där ska lampor tillverkas och mattor vävas. Hans står för tillverkningen av lyktor och Verna ansvarar för den textila ateljén. Namnet blir deras två olika inriktningar sammanslagna – ateljé Lyktan.

Verksamheten tar snabbt fart och Hans och Vernas ateljé överhopas snart av kunder som vill handla lampor och textila konsthantverk. Det är framförallt lamporna som efterfrågas.

1936 flyttar verksamheten till Vernas arvegård i Åhus. En lång korsvirkeslänga från mitten av sextonhundratalet blir deras första bostad och ateljé. Med sig på färden till Ålakusten har de en ung lärling vid namn Palle Pernevi. Ett beslut om att den närliggande Rönnowsgatan ska breddas tvingar emellertid det unga paret att riva den anrika gården och bygga nytt på samma tomt. 1938 står den nya funkisvillan med angränsande verkstad klar och verksamheten i Åhus tar därmed fart på allvar.

1940-tal

Året innan krigslutet har ateljé Lyktan utökats med sömmerskor och ”gördelmakare” som den tidens metallhantverkare benämndes. Den första ateljén har blivit för trångbodd för den tilltagande skaran medarbetare och ett tiotal sömmerskor flyttar in i den gamla stationsbyggnaden ”Gärdskan”. När väl andra världskriget är slut exporterar Lyktan belysningsarmatur utanför landets gränser. 1946 har ateljé Lyktan återförsäljare så fjärran som i Sydafrika.

Under senare delen av fyrtiotalet utökas verksamheten ytterligare och Hasses lampor och lyktor sprider sig i landet. Främst är det förmögna hem och offentliga miljöer som kommer att införskaffa hans kreationer i glas och mässing. Då det hoppfulla femtiotalet nalkas väntar även innovationer på materialsidan. Plasten från framtidslandet Amerika gör det möjligt för gemene man och kvinna att ha råd med det vita ljuset från Åhus i sina hem.

1950-tal

Hans Bergströms armaturer har fått internationell spridning och hans lampor finns även representerade på Museum Of Modern Art i New York. Till Akademiska Föreningen i Lund har formgivaren skapat belysningsinstallationer som fått uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands. En av hans mest uppskattade utmärkelser på armatursidan erhåller han på den tionde Triennalen i Milano 1954. Det är den strutformade plastarmaturen, modell 181, som får pris för sin enkelhet och grace. Armaturen finns fortfarande i produktion och kallas i folkmun idag för Struten.

Trots den ökade efterfrågan ska de efterföljande åren kantas av ekonomiska bekymmer för företaget. Den stora tillbyggnaden av fabriken på Gärdskan och renoveringar och moderniseringar av den privata villan har tärt hårt på fabrikörens finanser. 1956 ombildas företaget till aktiebolag tillsammans med några andra aktörer, i hopp om att nya pengar ska rädda företaget från konkurs. Bara några år efter bolagsbildandet är företaget åter i gungning. Svenska Philips träder in som ekonomisk garant under slutet av femtiotalet och 1962 köper Philips företaget och äger det fram till 1964.

1960-tal

Philips designchef får 1964 erbjudandet av Philips styrelse att överta hela rörelsen i Åhus. Designchefen är en femtiotvåårig man med rötterna i Göteborg och hans namn är Anders Pehrson.

Hans affärssinne kommer att bli avgörande för ateljé Lyktans framtid. Med sin näsa för trender och design ser han potential i flera av armaturerna och bestämmer sig för att ta russinen ur kakan och satsa på massproduktion av de mest gångbara modellerna. Ett grepp som visar sig vara mycket lyckosamt. 1968 skapar och utvecklar han en av de största belysningsframgångarna av svenskt fabrikat någonsin – armaturfamiljen Bumling. Anders käpphästar kommer att bli fyra F: Form, funktion, färg och familj.

Anders Pehrson var en gång uttagen till OS-träning på cykel, inför de olympiska spelen i Berlin 1936. Han kom dock aldrig med i OS-truppen den gången men revanschen infinner sig. 1972 anländer Lyktan till OS i München med 16300 lampor. Det är till antal räknat den största ordern i företagets historia.

1970-tal

Två år efter de olympiska spelen säljer Pehrson ateljé Lyktan till det västgötska företaget Fagerhult. Han kommer dock att stanna kvar som VD, konstnärlig ledare, marknadsförare och välkänt ansikte utåt under hela sjuttiotalet. Bumling, Supertube, Tube och Knubbling med flera, kommer att bli välbekanta lampor i hem och i offentlig miljö. Dessa modeller utvecklas i olika riktningar under åren som följer.

Fabriken på Gärdskan nere i samhället har dock blivit för liten för den produktion som Fagerhult tänker sig i Åhus. 1977 står en ny fabrik med tillhörande kontorsavdelning och utställningslokal klar på sin nuvarande plats. Invigningsfesten blir en stor tilldragelse och Lyktans nya lokaler invigs av den nyligen tillsatte monarken Carl XVI Gustav. Samma år hamnar Kosta Lampan under Fagerhults paraply och med i affären följer formgivarna Per Sundstedt och Anna Ehrner. Fem år efter att den nya fabriken öppnas avlider Anders Pehrson, några månader innan han ska fylla 70 år.

1980-tal

Den tekniskt orienterade Bengt Fitger som övertar rollen som VD efter Anders Pehrson kommer i ökad grad sikta in produktionen på offentlig miljö. Under åttiotalet kommer även ett flertal formgivare att vara verksamma på Lyktan. En ny ljuskälla kommer i form av halogenlampan, vilken även kommer att användas flitigt i nya armaturer. Därtill följer att glödlampan mer eller mindre försvinner i nydesignade produkter.

Grundaren Hans Bergström återvänder till Åhus efter två decennier i Malmö och i slutet av årtiondet lämnar han in nya belysningsförslag till ateljé Lyktans produktråd. När väl nittiotalet närmar sig finns ett stort antal armaturer av olika formgivare i sortimentet men suget efter Supertuben och Bumlingen är borta. Ingen arvtagare till dessa giganter går ännu att skönja. Olle Anderson tar fram utomhusarmaturen Stockholm som idag lyser upp gator och torg i hela landet.

När Rolf Brandstedt blir företagets VD 1992 blir hans första uppgift att se till att en ny storsäljare på interiörsidan blir verklighet.

1990-tal

I samband med att belysningskonsulten Tommy Govén kommer till Lyktan följer flera produkter som kommer att bli oerhört viktiga för företagets framtid. En av Govéns absolut största belysningsarmaturer är Fovea – den första armaturen i världen som är designad för det nya smala T5-lysröret. Fovea kommer att utvecklas även i våra dagar och är förekommande belysningslösning i kontorslandskap runt om i Sverige och utomlands. Funktionsbelysningen som varit rådande lämnar återigen utrymme till mer designade produkter. Glödljuset kommer tillbaka på några av lamporna i sortimentet och vid millennieskiftet visar Lyktan återigen att form och funktion är lika viktiga komponenter. Fovea premiärvisas på belysningsmässan i Hannover 1996. Samma år går grundaren av ateljé Lyktan ur tiden. Hans Bergström blev 86 år gammal.

2000-tal

Lampan Tundra, designad av Kristin Leibel och Kristian Andréason, vinner pris för sin utsökta design och fler produkter av liknande slag tar form på fabriken. Mia Cullin tar fram La Mia och pendelarmaturen Clara kan snart beskådas på flertalet Mc Donald´s-restauranger i landet. Bengt Källgrens Time blir Foveas konkurrent, eller komplement om man så vill och Richard Wegele blir ny VD i mitten av tvåtusentalet. Kort efter hans tillträde föryngrar företaget sitt utseende och sortimentet ses över. För att åstadkomma Lyktans nya image tillsätts ett designråd bestående av olika formgivare och designbyråer. Den nya grafiska profilen visas för första gången i maj 2007 under en lanseringsfest i Göteborg.

I samma veva sker en ökad produktframtagning och lanseringstakt. Det fullskaliga armaturprogrammet Bebop lanseras; en retroinspirerad lampfamilj framtagen av Wingårds Arkitekter genom Henrik Schulz. Den första belysningsarmatur som ateljé Lyktan utvecklade med den nya diodljuskällan kom att bli bordslampan Tesla, men tekniken appliceras även på utomhussidan. När Govéns exteriörfamilj Origo presenteras 2008 är pollarmodellen även utrustad med diodljuset LED.

2010-tal

LED är ett stort samtalsämne på en belysningskonferens i januari, nu när glödlampans tid är ute. Under konferensen ställer Stefan Borselius ut sina cellplastlampor Bud och Buddy – lamporna som är sitt eget emballage. Några månader tidigare har Borselius skapat armaturen Fogg.

I Stockholm blir Ogle en del av Thomas Eriksson Arkitekters belysningskoncept för T-banebibliotek. Lampan har LED-ljuskälla och är designad av trion Form Us With Love.

Olle Lundberg visar upp en ny ”stor” armaturfamilj. Storleken på storasyster i lampfamiljen Megalo är häpnadsväckande 120 centimeter i diameter och minstingen i familjen mäter hela 40. När ateljé Lyktan närmar sig sjuttiofemårig födelsedag inleds förhandlingar om att skapa en lampa tillsammans med tillverkaren av världens snabbaste serietillverkade bilmodell. Christian von Koenigsegg och Richard Wegele kommer överens om att företagen tillsammans ska skapa en jubileumsarmatur i en begränsad upplaga. Armaturen tillverkas i kolfiber med den senaste ljuskällan, diodtekniken LED. I oktober 2009 lanserades Koenigsegglampan, K1 – världens snabbaste lampa!