Historiska armaturer

Del 1, 1930-1950-talet

När svensk formgivning får ett modernare uttryck under slutet av 1930-talet, finns det ett gammalt ljusideal från tidigt 1900-tal som håller sig kvar. Stearinljus och fotogenlampor är ofta förebilder till ljuskronor och lampetter där de elektriska belysningsarmaturerna blir isolerade ljusdekorationer.

Arkitekten, funktionalisten och ateljé Lyktans grundare, Hans Bergström vill förändra synen på belysning, ljusets egenskaper ska utnyttjas fullt ut och lysa upp hela rummet. Han är en ljusdesigner, långt innan den benämningen är uppfunnen.

1935 etablerar sig Hans och Verna Bergström i Åhus där deras bostad och konstnärliga ateljé inrättas. Kort efter öppnas butiken ”Lyktan” i Kristianstad, som främst fungerar som ett publikt skyltfönster mot hemmamarknaden och som showroom för företaget. Sortimentet är hemmabelysning och modernt konsthantverk.

Butiken ”Lyktan” på Västra Storgatan, Kristianstad i början av 1940-talet.

Tidig ritning från 1930-talet av Hans Bergström. Lampa i kristallglas och metall.

De flesta av Hans Bergströms armaturer görs endast i enstaka exemplar och ända fram till i början av 1960-talet är han ensam designer på företaget. Hundratals av Hans Bergströms ritningar på tunna ritningsark finns kategoriserade och arkiverade i ateljé Lyktans arkiv ända från starten 1934.

De tidiga modellerna betecknas med en sifferkombination med några få undantag. Det är först på 1960-talet som armaturerna får namn.

Nedan modeller från 1930-talet är ett urval av armaturer från ateljé Lyktan.

1) Modell nr 3. 2) Modell nr 7 “Grisarumpan”. 3) Modell nr 500, Hans Bergström. 4) Asplund (Design Gunnar Asplund, 1922) *

* Gunnar Asplunds pendelarmatur från 1922 (bild 4 ovan) är Nordens äldsta serietillverkade lampa. Armaturen ritas för Skandiabiografen i Stockholm som invigs 1923. Lampan kommer till ateljé Lyktan genom uppköp 1965.

Burlamporna blir populära under 1940-talet. Skärmar i textil eller glas avskärmar glödlampan och på buren appliceras ofta motiv från växt- eller djurriket.

Burlampa modell nr 5C, Hans Bergström.

Efter 1945 söker ateljé Lyktan lösningar på alternativa material till metallen som blir svår att få tag på. I mitten av 1940-talet sker en markant ökning av skärmar i tyg på den svenska marknaden och slätspända, löstagbara skärmar blir på modet. Under senare hälften av 1940-talet eskalerar produktionen av tygskärmar på ateljé Lyktan.

Tygskärm, 1940-tal.

Nedan modeller från 1940-talet är ett urval av armaturer från ateljé Lyktan.

1) Burlampa. 2) Modell nr 705. 3) Modell nr 101. 4) Modell nr 311. Hans Bergström.

1) Modell nr 58. 2) Folklampan, 1946. 3) Modell nr 706. 4) Modell nr 398. Hans Bergström.

Nya material ger helt nya möjligheter på 1950-talet. Plasten gör sitt intåg och Hans Bergström kommer i kontakt med en metod för plastsprutning. I och med att plasttrådar slungas runt ett roterande formskelett, som tidigare kläs med textil, blir lamptillverkningen betydligt snabbare och effektivare än tidigare. Metoden för tillverkningen får Hans Bergström patent på.

Plast sprutas runt ett stålskelett som utgör armaturens form.

Modell nr 166, 1952.

Modell 181, även kallad Struten, är den mest förenklade och stilrena lampa som Hans Bergström skapar under hela sin karriär. Vid den tionde Triennalen i Milano 1954 belönas Hans Bergström och ateljé Lyktan med en guldmedalj för Struten.

Modell nr 182 (Struten) i svart. Hans Bergström.

Lampan blir en av vännen Bruno Mathssons favoriter och hänger här i möbelformgivarens hem utanför Värnamo.

Ritkontoret i Åhus vid sent 1950-tal. I bakgrunden ses bland annat Struten och Harlekin.

I slutet av 1950-talet skapar Hans Bergström Harlekin-modellen efter en vision som han har om en opera i New York som lysts upp med harlekinmönstrade lampor. Harlekin lanseras 1958 och blir en stor försäljningsframgång. Modellen består av en bred serie pendlade lampor i olika format.

Grafiskt tryck, Harlekin 1958.

1958 får även det rundade insvängda takstycket i mässing (koppen som döljer takkrok och elanslutning på en pendelarmatur) en ny funktion. Hans Bergström vänder på takkoppen och finner grundformen till en ljuslyktas fot. Ljuslyktan blir modell 100L eller Ofir som den heter idag.

Det är ingen tvekan om att 100L är förebilden till Bumling då de onekligen har samma form. En detalj som förändras på ljuslyktan i samband med Bumlings tillkomst tio år senare, är den lilla utsvängningen högst upp på lyktfoten som stabiliserar glaset. Samma utsvängning hittar man även på Bumling, men då är den detaljen endast ett designelement.

100L är utan tvivel förebild till Bumling som kommer tio år senare.

Nedan modeller från 1950-talet är ett urval av armaturer från ateljé Lyktan.

1) Pendel. 2) Bordlampa modell nr 711. 3) Golvlampor, sprutad plast. 4) Modell nr 177. Hans Bergström.

1) Modell nr 569 “Giraffen” eller “Påskakärringen”. 2) Modell nr 576. 3) Modell nr 748. 4) Modell nr 189. Hans Bergström.

1) Modell nr C 1290. 2) Modell nr C 1649. 3) Golvlampor modell nr 577. 4) Föregångare Bordstuben. Hans Bergström.

Även om viss serieproduktion sker på ateljé Lyktan när 1960-talet nalkas, skapas fortfarande ett stort antal lampor styckvis på beställning. Efterfrågan på belysningsarmaturer är stor och företaget behöver modernisera sin produktion.

I början av 1960-talet får Philips designchef, Anders Pehrson, erbjudande om att överta hela rörelsen i Åhus. Hans sinne för design och affärer kommer att bli avgörande för ateljé Lyktans framtid då han bestämmer sig för att satsa på massproduktion av de mest gångbara modellerna. Han skapar och utvecklar även en av de största designklassikerna och belysningsframgångarna av svenskt fabrikat någonsin, Bumling.

Del 2, Designklassiker 1960-2000-talet.


Hans Bergström

Hans Bergström grundade ateljé Lyktan i Helsingborg 1934. Han har ritat många klassiker för ateljé Lyktan genom åren, t.ex. Struten, Ofir och Harlekin. Än idag finns några armaturer kvar i ateljé Lyktans sortiment.

Gunnar Asplund

Gunnar Asplund var en av Sveriges mest omtalade arkitekter internationellt sett. Asplund var även formgivare och flera av hans inredningsverk och möbler är ständigt aktuella. Asplund-lampan (1922) kom till ateljé Lyktan 1965.

Armaturer i produktion

Asplund – Pendel
Ofir – Bord


Källförteckning
Johan Jansson och Staffan Bengtsson. Ljuset ska vara vitt och lysa fritt – Historien om ateljé Lyktan.
Stockholm: Arvinius Förlag, 2009.

Foto
ateljé Lyktans arkiv.
Modell nr. 166, Atelier Jonasson.
Tygskärm 1940-tal, Struten Bruno Mathsson, Johan Jansson.
Modell nr. 100L Ofir, Conny Bernhardsson.

För de senaste nyheterna.